Har nu läst sonens blogg. (Han är flitig bloggare.) Han skrev häromdagen at han längtade efter och samtidigt inte ville vara intellelktuell!!!! Stackars honom för han är intellektuell, antagligen född sån och kanske lite, förhoppningsvis, påverkan från sina föräldrar. Det hela beror på vad man menar med ordet intellektuell. Jag menar helt enkelt att man ibland funderar över de stora och de små frågorna i livet både över de vardagsproblem som uppstår för oss alla och över de val vi gör. Det är varken sämre eller bättre att vara intellektuell än att inte vara så kallad intellektuell. Nåja nog om det
Nu har det hänt igen - En av mina "tjejbästisar" har pratat med en trevlig man som planerat både det ena och andra och sen plötsligt så slutar han att höra av sig. Varför inte tala om att han inte vill ha kontakt längre med henne? Varför är det så svårt och varför är många män så fega att de inte vågar säga att de inte är intresserade längre? och ändå pratar om hur raka de är och att de minnsann ska tala om om de tycker att man är tråkig!!! Tror men vet ej att tjejer är bättre på att säga till.
Kärlek ett stort ord som lätt kan förstöras om man slänger sig med det. Alla ska nu avsluta med orden puss och kram fast man knappt känner varandra. En puss vill jag ge till de jag tycker om och vill krama de jag gillar. Orden blir betydelselösa när man slänger sig med dem och kan någon tala om för mig hur jag ska bära mig åt för att visa mina vänner, mina barn att jag gillar just dem på ett speciellt sätt. Lite virrigt snack kanske men vad gör det på en blogg?
Just nu är jag otroligt snack och pratsugen men alla vänner är upptagna med andra aktiviteter - snyft.
Dags att kolla mailen och ta mig samman med en kopp kaffe så att slöheten försvinner
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar