Idag
sjönk min självkänsla till botten redan i morse beroende på att jag åter blev överkörd av några personer trots att de inte menade något illa. Detta haveri av min självkänsla påverkade mig hela dagen och gjorde mig på dåligt humör, dels för att jag blev så påverkad, dels för att det dröjde flera timmar innan jag kunde göra något åt saken. Dessutom tog det massor av energi att behålla humöret uppe och försöka hitta tillbaks till den där viktiga självkänslan. Det blev lite bättre när jag äntligen hade fått möjligheten att säga ifrån till rätt personer, vilket jsg inte gjorde i enrum och det var helt medvetet. Visst bör man ta sådana saker enskilt men ibland kanske det ger bättre resultat om det är flera personer närvarande eller så tycker de att jag beter mig taskigt och min "stjärnstatus" (skojar bara) dalar ännu mer. Förhoppningsvis har min reaktion effekt men man vet ju aldrig.
Hade därefter ett möte där jag önskat att min självkänsla hade läkt och kommit tillbaka men tyvärr hade bara hälften av den återvänt. Nu är läget ganska bra igen så jag kan säkert sova gott.
Jag längtar efter att komma ihåg mina drömmar som jag nu bara minns korta fragment av och det händer vanligtvis precis när jag tar på mig ytterkläderna och en minut senare har jag totalt(nästan) glömt vad jag drömt
Undrar bara vad denna kväll tagit vägen?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar