Tillbaks på centralen och de obekväma stolarna , denna gång skrivande med solen rätt på skärmen. Vänta rpå bussen hem , längtar efter katten min.
Härligt att få träffa sina barnbarn den 2 åriga busungen och tillika pratkvarnen som just nu tar efter alla nya ord som hon hör. Ett av hennes älsklingsuttryck är "jojo".
2månaders lilltjejen var också underbar och hon kunde också prata ibland men jag förstod inte hennes språk så bra. Ett fint dop med mycket vackert dukat fullt med blommor otroligt gott med finska piroger och en massa kakor och tårtor.
Innan dess hann jag med ett besök i min förra vackra mysiga hemstad Nyköping. På vägen dit med tåg funderade jaag på varför tågen aldrig kör i uppförsbacke? eller gör dem de utan att jag märker det? Någon som vet svaret?
Sommarväder ahr vi haft alla dagar miinst 25 grader varmt. Min son och jag hann också med intressanta diskussioner om jämlikhet utifrån om det är rätt eller fel att öronmärka föräldraledigheten från staten. HAn hävdar att det har stor effekt på jämställdheten mellan könen men jag är inte lika övertygad. Därefter hade vi en diskussion om huruvida det är rätt eller fel att göra ett barn för att få ett redan levande barn , som bär på en ärftlig sjukdom, frisk. Man måste ta stamceller från det nya barnet och ge till det sjuka barnet. Vi kom inte så långt i den diskussionen men tyck gärna till här. Vad som ananrs har hänt ute i världen vet jag inte så mycket om nu när jag varit borta. Det är härligt och en glädje att få ägna sig åt sina barnbarn och även få umgås med de vuxna barnen och deras respektive.
Nu värker baken och benen känns tunga och otympliga så nu överger jag denna plats trots att jag har 15 minuter tillgodo
1 kommentar:
Kors! Nu är det länge sen vi pratade märker jag... så dopet har både kommit och gått... :) Så underbart att ni fick en fin tid där, blir så glad för din skull att du fått mysa med flickorna och deras familj! ;)
Japp, tågen går över Hallandsåsen i alla fall... tunneln är ju skambygget som aldrig blir klar så de får tuffa på över åsen... vad jag vet.
Varmaste kramen och hälsningar
Marie
Skicka en kommentar